Hej på er!
Det är jag som plitar och påtar ihop den här sidan!
Tänkte presentera mej.
Jag är en HMMMM "tjej" på 36 år, bor med min man Fredrik, hundarna Jason (rottweiler) & Rune ( terrier), bonnkatten Rasmus och ponnyerna Nougat och Nikotin. på en liten hästgård med liten röd stuga med gröna knutar utanför Vretstorp. Gården heter något så passande som Åkerslund.
Här driver vi ett litet åkeri med två grusbilar, jag kör den ena och Fredrik den andra.
Annars är min passion här i livet hästar.
Min mamma försökte febrilt få mej att tycka att något annat var roligt... men men - hästar skulle det vara.
I vuxen ålder har jag försökt att inte ha några hästar, men det längsta jag klarat mej utan var ca två månader.
Jason (rottweilern) är utbildad vakt/räddningshund. Men nu är han glad pensionär och truckerdog. Efter två anfall av erhlichia( eller hur det nu stavas.) tog´s han ur tjänst.
Själv är jag utbildad SkogsBonde från början, tre år på Kvinnersta skolan. Jobbade lite med kor och hästar efter avslutad skolgång.
Gjorde sen som alla andra - började på Ericsson i kumla. Blev kvar där som truckförare och div andra tjänster i sju år.
Sa upp mej och blev väktare på Securitas och hundförare i hemvärnet.
Men väktare orkar man inte med att vara hur länge som helst ( 4 år), så nu har jag skolat om mej ännu en gång 
och blivit lastbilschufför!
I dag kör jag en grusbil (Volvo FM 12;a, 420, med en tvåaxlad kärra efter.) och sysslar mest med anläggningsarbete.
På vintern är det plogning och sandning som gäller!
Det är ett roligt och givande arbete och man lär sej alltid något nytt.
Ensamt är det inte heller för man träffar maskinister och chufförer hela dagarna!
Hästarna då!
Min hästkarriär startade på Hallsbergs Ridklubb i Lindhult. Där red jag i 11 år och hade en del av tiden andra hästar bredvid som jag red och skötte.
Efter Kvinnersta köpte jag min första EGNA häst, ett travsto som ansågs galen. Henne tävlade jag en del distans med.
Efter henne ramlade hästar in på ett pärlband, ponnyer, islänning, halvblod och araber. Men den som satt störst spår är araben NOBLESS - man hittar bara EN sån häst i livet. Tyvärr blev han tvungen att flytta till Trappalanda 2002.
Då slutatde jag rida......
I dag har jag två Welsh Mountain som jag själv kört in och nu tävlar i parkörning. Hur kul som helst! Jag har fått lagt om mitt hästtänk totalt! För annorlunda är det!
Det första jag fick sluta med var att klema bort mina hästar, för en körhäst måste veta vad som gäller och vill ha en tydlig ledare som den kan lita på till 200%.
Mina ponnyer har högsäsong på sommaren och viloperiod på vintern. Och på vintern skrittas dom mycket enbet i vagn.
Dom står inne på nätterna året runt, för att ha dom på bete på sommaren är helt otänkbart om dom ska ORKA köras i tävlingstempo.
Blir du nyfiken på körning? Kolla under KÖRfliken!
Ute och tävlar med Noggis!